Interkulturellt

På den här sidan samlar Nka kunskap om interkulturella frågor med anhörigperspektiv i form av aktuell forskning, nyheter, reportage, filmer, goda exempel, kunskapsöversikter och inspirationsmaterial.

Mer än en femtedel (ca 21 procent) av alla barn, upp till 17 år, i Sverige har utländsk bakgrund, enligt statistiska centralbyrån 2014. I statistiken definieras personer med utländsk bakgrund som antingen personer som är utrikes födda, eller inrikes födda med två utrikes födda föräldrar. Det är ett faktum att antalet personer med utländsk bakgrund som bor i Sverige ökar. Detta kräver ett delvis nytt förhållningsätt.

När olika människor möter vård och omsorg kan det ställa olika krav på tillgänglighet, kunskap, och medvetenhet hos personal. Det kan också ställa krav på anpassning av information, råd, och stöd. Alla har rätt att bli behandlade utifrån sin unika personlighet och situation, sina behov och förutsättningar. En likformighet som innebär att alla ges exakt samma insats kan få diskriminerande effekter när olika människor har olika livssituationer. På grund av detta ämnar Nka sprida information inom området. 

Covid-19 – Interkulturellt perspektiv

Personer som inte är födda i Sverige och som är anhöriga till någon som är långvarigt sjuk eller har en funktionsnedsättning riskerar isolering och marginalisering på grund av sin omsorgsroll samt på grund av språkliga, kulturella och socioekonomiska faktorer.

Många har, och har haft, svårt att få tillgång till information om covid-19 och den rådande situationen i Sverige eftersom många saknar kunskaper i det svenska språket och inte följer svenska kommunikationskanaler.

För att alla ska kunna följa rapporteringen och få information om covid-19 är det viktigt att tänka på följande:

1. Översätt informationen till olika språk och om det är möjligt, anpassa den kulturellt.

2. Använd ett enkelt språk och illustrativa bilder eller filmer för att sprida information.

3. Sprid informationen lokalt i områden där fler personer med utländsk bakgrund bor.

4. Ta hjälp av civilsamhället för att få stöd för att sprida informationen. Till exempel genom samhällsbaserade organisationer som skolor, immigrantföreningar, religiösa församlingar och grannföreningar.

5. Använd sociala mediers plattformar, till exempel iranska/somaliska/irakiska gemenskapen i Sveriges Facebooksida, för att sprida information mellan olika åldrar.

6. Använd lokala radioprogram som specifikt riktar sig till personer med utländsk bakgrund.

7. Använd särskilda telefonlinjer där vårdpersonal och kulturförmedlare kan ge information om covid-19 på olika språk. Ett exempel är Transkulturellt Centrum i Region Stockholm som har en telefonlinje om Corona för migranter på olika språk.