Kunskapsöversikter
Kunskapsöversikter som är framtagna av Nka och andra samverkansaktörer inom Barn som anhöriga.
Den här boken är en kunskapsöversikt om effekter av anknytningsbaserade interventioner till yngre barn och deras närmaste omvårdnadspersoner. I ett internationellt perspektiv har ett flertal behandlingsmetoder utvecklats under de senaste decennierna för att främja samspel och barns anknytning. Det är effekter av sådana interventioner som är i fokus för översikten. Syftet är att systematiskt kartlägga, granska och sammanställa kunskap om effektstudier av metoder för samspelsbehandling samt att göra en analys av kunskapsläget i ett effektsammanhang.
Syftet med denna kunskapsöversikt är att systematiskt kartlägga, granska och sammanställa kunskap om vilka utvärderade metoder och program som finns för att ge stöd till barn och/eller förälder när en förälder är beroende av alkohol eller andra droger. Kunskapsöversikten syftar också till att ge underlag för slutsatser om behov och riktning för vidare kunskapsutveckling och forskning.
Syftet med kunskapsöversikten är att undersöka kunskapsläget om samordning av stöd till föräldrar med barn med flerfunktionsnedsättningar. I denna kunskapsöversikt har samordning av stöd till barn och ungdomar med omfattande funktionsnedsättningar och deras familjer beskrivits ur olika perspektiv. Behovet av ett samordnat föräldrastöd för familjer med barn och ungdomar med omfattande funktionsnedsättningar är stort. Kunskapsöversikten visar varför ett samordnat föräldrastöd är betydelsefullt och att det finns olika modeller för hur samverkan kan ske över myndighets-, verksamhets-, och professionsgränser oavsett huvudman. Därutöver behövs oberoende samordnare som har ett övergripande samordningsansvar och inte är kopplade till någon specifik verksamhet. Kunskapsöversikten avslutas med exempel på några intressanta utvecklingsprojekt som arbetar med att öka samordning av stöd eller underlätta tillgängligheten av stöd till familjer med barn med funktionsnedsättningar.
Vad finns det för stöd till familjen när ett barn eller en ung person drabbas av psykisk ohälsa? Vad säger forskningen om att engagera hela familjen i behandlingen? Kunskapsöversikten tar upp frågor som dessa och visar hur familjer med barn och unga med psykisk ohälsa kan ha det i Sverige idag. Författaren har gått igenom ett stort antal vetenskapliga artiklar och genomgången visar att det finns starkt vetenskapligt stöd för att hela familjen ska engageras i behandlingen, t ex i form av familjeterapi, familjefokuserad omvårdnad eller familjestödsprogram. Kunskapsöversikten visar också att familjerna ibland har behov av stöd och avlastning, framför allt om barnet eller ungdomen har allvarliga beteendestörningar.
I denna kunskapsöversikt introduceras kommunikationshjälpmedel som kan underlätta och utveckla kommunikationen för barn med flerfunktionsnedsättning. Översikten handlar således om hjälpmedel för kommunikation och hur utformningen av olika aktiviteter kan stödja kommunikationen. Den handlar om att ge barnet med funktionsnedsättning möjlighet att ta sin tur i samtalet och om hur människor barnet möter kan underlätta det. Den handlar också om vikten att vänta och visa förväntan på kommunikation från barnet. Kunskapsöversikten är inriktad på den tidiga utvecklingen – barnets första två år.
Denna kunskapsöversikt är en välbehövlig och vetenskapligt grundad vägledning genom världshälsoorganisationens (WHO) hälsoklassifikation ICF-CY. Klassifikationen används för allsidiga beskrivningar av barns hälsa som fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande. Den fokuserar på barns delaktighet och förutsättningar att fungera i de miljöer där de vistas regelbundet. Klassifikationen används inom flera verksamheter som modell för funktionella beskrivningar av barns vardagssituationer.
Det finns idag mycket kunskap om barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) som uppmärksamhetsstörning med hyperaktivitet (Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder ADHD) och autismspektrumtillstånd (AST). Det finns också en del kännedom om vilka konsekvenser barnens svårigheter får för individ och samhälle. Det är konstaterat att ADHD och AST kvarstår i vuxen ålder, även om symtombilden och problematiken kan te sig annorlunda. Kunskapen om föräldraskap hos vuxna med ADHD eller AST är dock begränsad. Syftet med denna studie var att på ett systematiskt sätt sammanställa kunskap om barn och föräldrar när föräldrar har konstaterad ADHD, ADHD-symtom eller AST samt evidens för metoder som syftar till att ge stöd i föräldraskapet.
I översikten granskas metoder för att ge stöd till barn och deras kvarlevande förälder när en förälder eller annan omsorgsgivare avlider. Översikten har främst fokus på effekter av interventioner, men tar även upp konsekvenser för barn av att förlorar en förälder, barns sorgeprocess samt betydande riskfaktorer och skyddande faktorer för barnen.
Denna kunskapsöversikt tar upp metoder för att ge information, råd och stöd till barn när deras förälder är fysiskt sjuk. Syftet är att den ska vara ett stöd för professionella i hälso- och sjukvård samt socialtjänst som möter barn och ungdomar i sin yrkesutövning. I kunskapsöversikten presenteras de metoder som kunskapsöversikten identifierat, deras vetenskapliga underlag och effekter. Dessutom beskrivs de svårigheter som barn möter när en förälder blir fysiskt allvarligt sjuk.
Kunskapsöversikten har skrivits på uppdrag av Socialstyrelsen. Det är en sammanställning av aktuell vetenskaplig litteratur rörande psykosociala konsekvenser av alkoholrelaterade fosterskador samt preventiva aspekter på denna typ av fosterskador.Senast uppdaterad 2014-08-18 av Emil Svensson, ansvarig utgivare Lennart Magnusson
– för ett anhörigvänligt samhälle.
Nationellt kompetenscentrum anhöriga – för ett anhörigvänligt samhälle.